Mörkret nu faller ner över vårt lilla hus
jag tänder några ljus.
Jag hör hur vattenkokaren snart är klar,
snart doftar det av russian brakefast.

En mys kväll i soffan,
med en bra film
och med älsklingen förstås.
Barnen dom sover nu,
är i drömmens land,
hoppas att deras drömmar där blir sann.

Jag tittar på min minsta dotter och suckar tyst för mig själv,
tänk vad livet är enkelt när man är liten.
Ha hela livet framför sig,
kan bara hoppas på att dom får ett bra liv.
Att dom får den utbildning,
det jobb som dom vill ha.

Den tanken gör mig bara starkare, i min politiska roll.
Att kämpa för mina barns skull,
för att dom ska kunna få det så bra, det bara går...