jag vandrar tomma gator

sprakande nerrivna neonskyltar
frän lukt av rök och gas
i svart och vitt

titta, här är jag
smutsig och för evigt ensamt strövande


dammet skaver mina ögon
skorpiga ögonfransar
halvblind och utsatt

men det är okej
om jag försvinner nu


ingen hör hemma i dessa öde städer ändå
ingen hör dig skrika

när alla huvuden piper
en auditiv migrän

då och då



en bomb
i mitt samvete
en knöl



du sa till en kvinna en gång
att jag var så annorlunda
att jag blev vacker

nästan
utomjordisk


jag hörde dig



tänker ofta på det
under tiden




-
söker jag

i hela mitt liv har jag sökt
förgäves


jag hittar aldrig någon som kan se mig


att endast vara människa