Till de jag kände förr
Var det inte ett orätt
sätt
att helt glömma det fina som varit
och sluta bry sig, om de goda tider som farit
en gång var jag omtyckt av många
nu är jag omtyckt av några
de som förr stod mig mycket nära
många kära
har glömt
fördömt
gömt mig någonstans i ett minne, som inte längre finns till
tider som varit har gått till spill
då fanns jag för dem, då var jag uppenbar
nu är jag likt en bortgången glömd, och inte i minnen kvar
men jag har kvar mina närmaste, de som fortfarande bryr sig
tyr sig, till mig
ratad
nästan hatad
som ett får så svart, ökänt
jag finns ej ens kvar i det minsta minnesfragment
så göm Er då bakom minnesgluggar
göm Er bakom samvetslösa luggar
det kommer en dag då minnen återvänder
då man inte kan tvätta av sina gömda, glömda hågkomstens händer
om så sker, leta motiven
till varför ni tog kliven
bort från mig, och formaterade Era minnen
så hoppas jag att Ni en dag känner sorg och ånger i Era
så självbelåtna sinnen
och om, finn orsaken, tänk Er in i min situation
hur allt var innan många av Er dömde mig till en livslång och tärande destruktion
vi var en gång i tiden goda vänner
nu är jag den, som Ni, just Ni, har glömt, och inte ens känner …
© Ted Örnberg 2012-06-14
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Eaglemountains med Poeter.se id #24507 innehar upphovsrätten