Publicerad 2012-06-24 11:41 av Sjömannen




Underström


De brukar säga, att man blir stark av att vara ensam.

De brukar säga att man blir stark av det,

Mina dagar har gått, åren har gått och jag har gått min väg.

Jag har lämnat mina tårar som spår,

Jag har legat naken i havet, där vågorna slår mörka och kalla.

Det förflutna målade bilder, vilket jag inte vill se.

Den nakna hyn blev blå, min röst stum, min hand nudda vid din,

Jag darrade.

Jag försvann i det blå, såg färger som var vackra,

I horisonten, jag bröt mig fri,

När jag begav mig, mot det okända och jag inte hörde dina viskningar.

I allt det vi brukade se,
i allt vi brukade önska,
i allt vi brukade drömma,

i all kärlek vi brukade känna, där jag trodde vi kunde älska.

Där faller allt jag var, bort.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Sjömannen med Poeter.se id #34920 innehar upphovsrätten