Publicerad 2012-06-27 19:30 av Casbah*

 <br>
 <br>



salve regina solitudini

 

.

allt blev så tyst
som om livet tvekade
och inte längre gick du vid min sida
och släpet som tyngt min väg
dessa steg
- återkommer ofta till bördan av att
vara drottning över alla dessa dårar
hemlösa varelser som jag tvingats
leda i ett tröttsamt korståg

tid
väsen
människor

de lägger ofta sina händer
på de gyllene brokader
broderier som döljer huden
mina händer
sjok av sidentyg lagt vid
min tron
tyg som redan nu
är blodfläckat
venetianska köpmän
hundar som sover
i hörnen

vi är alla trötta
dessa strider
ändlösa intriger
ord som vandrar
in och ut genom
tid

 att bestrida
lusten att se mig ge vika
eller söndersliten
till sist har de alla fått ge
med sig
jag är allt
att uppnå

- jag vet hur att besegra
ensamheten
försöker du
lura av mig sanningen
kommer jag att
döda dig






Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Casbah* med Poeter.se id #1415 innehar upphovsrätten