Utan dig spjälter jag
på en trasig käpp,
min hållning och karaktär
avslöjas
i en ranglig silhuett,
jag vill ha din korsrygg
vakuumsluten
in mot mig,
thermostätt,
en arm som sticker
hår som trasslas
och tår i sprätt.

Så kom sov med mig,
smält oss samman,
begrav dig
i bröstkorgen min
omsluten av ben och muskler
är jag ditt skyddande pansarkitin,
men inuti har jag aldrig
varit mjukare
än någonsin...