Publicerad 2012-08-28 10:23 av Mästaren och Margarinet




Kärlekens förstoringsglas

i mig växer du
du gror, spirar
och vad jag tar
leker, drar ur
är inget mindre
än min kärleks
spegelbild
allt som leks, tas, dras ur
är symbiotiskt placerat
där för
för min
din
skull

men vi är mer än speglar av varandra
och ändå älskar vi det som är ovan, utom
och bortom
integrerade extremer
hur motsägelsefullt det än kan verka

du får mig ny
du tar mig ung igen
du dansar mig in i takten

jag älskar dig
du har förstorat mitt liv





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Mästaren och Margarinet med Poeter.se id #23365 innehar upphovsrätten