Publicerad 2012-09-14 01:18 av Engel




Mörkerkäglor

inte ens här, vid världens slut,
kan jag undfly tiden
den sipprar genom varje planka
i detta tysta hus

hon skulle kunna komma här, vredgad
på tå som en gudinna
med allt och inget
nu och aldrig

men tiden tar allt som känns
tvingar min själ i dvala
världen blir min
om jag bara blundar





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Engel med Poeter.se id #42592 innehar upphovsrätten