jag drömde en isvak

om fastfrusna änder
som förvandlats till porslin

en uppdaterad vy
och jag var genomskinlig


~


någon avböjde ett gruppsamtal

från tvåsamma
de sjöng unisont

om bejakande zoner
och decimeterhöga staket

något om kragar och kansken

sedan tog meddelandet slut


~


de ville så gärna sjunga med
trots att orden var fel

jag vek mig nya fötter
sprang förbi och lite runt

sen ville jag inte mer


~


jag skrev en novell
som aldrig filmatiserades

om den stora tundran
och avstånd inuti

nu ligger den i något blått

en dag ska jag köpa snören
och presentera den för mig själv