När jag ser mig så här omkring så ser jag mirakulöst så förstklassiga människor
Här finns alla grupper från arbetstidens olika fantastiska välsorterande livsöden
Jag ser fattigdom och visdom blandas ihop med sorg och lycka till en kompott
Ser böjda ryggar och stela värkande leder men ändå ett hjärta så stort och varmt

Hörseln är kanske inte som förr men ändå så hörs näktergalen spela så ljuvligt
Ledsynen finns ännu kvar men ändå så ser ni alla lyckominnens lysande bilder
Böljande hårsvall har glesnat men fingrarna minns än dess tjocka granna svall
Krumpna är benen men rytmen finns fortfarande kvar i dessa sprittande fötter

Visdomen har smekt era kroppar med mjuka och vackert vävda veck från livet
Ni strålar av en insikt hur man till slut förstår att allt har en väsentlig mening
Kärleken är att aldrig glömma bort känslorna för förståelse och ljuvlig omtanke
Rikedom är inga pengar utan det är glädjen med att någon vill se det inre av dig

© Ann-Britt Berglund