Publicerad 2013-01-21 09:48 av Lars Svedin

Att skriva på egen beställning är tråkigt. Jag beundrar författare som arbetar dagligen med en bok under flera år


Än tänk jag hit och än tänk jag dit och än tänk jag helt åt skogen

När jag nu inte kommer igång med att skriva det jag tänkt skriva för att det känns för tjatigt att tänka på den gamla historien igen så sitter jag nu och tänker på allt möjligt. Till exempel, varför gick jag inte ut när den som ville ha min tjej vrålade genom postinkastet i dörren - Kom ut din fega faan och gör upp. Kanske för att jag inte hade något att göra upp med honom. Vad han hade för planer med min tjej hade jag inte alls hört talas om. Jag bodde 80 mil från Stockholm och hade frivilligt åkt hem för att jobba en månad innan nya studier. Klart att Mona hade tråkigt och undrade varför jag egentligen åkte. Den här killen som var så tokig och skulle in ville tydligen bli av med mig och han hade flera medhjälpare som som sparkade på dörren. Till slut blev jag så förbannad att jag skulle ut i alla fall men Mona slet i mig och skrek att dom skulle slå ihjäl mig. En av killarna stack in handen för att ta bort säkerhetskedjan men då högg jag med kniven nära hans fingrar så att han slutade fumla. Till slut tröttnade dom och drog iväg . I alla fall tog det slut mellan Mona och mig ett halvår senare och hon och han har nu varit gifta i väldigt många år. Själv har jag också haft och har det bra.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Lars Svedin med Poeter.se id #34599 innehar upphovsrätten