Publicerad 2013-02-06 20:37 av sockerspöket

Cause I've drawn regret..


Men minnen är kvar

Påväg bort i sönderfallande tystnad

Samtal rinner ut i sanden och tomheten tar plats

Men minnen är kvar

 

Sånger som vi delade i skrålande glädje

För att vi kunde och ville inte för att det var vackert

Men vad brydde det oss

 

Saknad som smyger och ont viskar

Du har gjort detta och all tystnad är ditt eget fel

Jo visst vet jag det

 

Har gjort otaliga tarvliga försök till skratt

Uppriktigt brytt mig om och frågat utan att få svar

Stängts ute med kallhet

 

Kryper skamset undan och låter orden dö ut

Månader av tystnad fortlöper och hoppet sipprar iväg

Finns inget kvar?

 

Har alla timmar av skratt förtvinat

Tog min ondska över allt det goda du hade kvar

Förstörde jag allt vi hade

 

Jag minns att det inte ens fanns några

Dagar utan att vi konsekvent skrev sms till varandra

Alltid massa skratt

 

Och sångerna som blev våra genom vänskap

Men även kärlek och djup saknad och till sist även sorg

De är fortfarande våra

 

Kärleken dog ut för att mitt hjärta felade

Men för mig så dog aldrig vänskapen och jag ska alltid

Hålla det minnet kärt





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren sockerspöket med Poeter.se id #8570 innehar upphovsrätten