Publicerad 2013-02-21 15:11 av Yrre




Låta liv

 

Han har steg kortare än solen förmår skugga en afton där kylan lägger och liv svårligen levs.

Han har tiden som någon enstaka söm , kanske ofållad i all sin enkelhet

I en betraktelse ur år vet han att det inte spelade någon roll.

Han hade andats vart ögonblick och bevarat dessa i sitt rymliga hjärta och det tänkte han är det stora i detta

Inte hur långt vi gick eller hur länge dagen rågade.

Vilken klädnad livet höll, utan att vi vågade,

livet modigt greppa.

 

 

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Yrre med Poeter.se id #11269 innehar upphovsrätten