Läsglasögon har jag, men när optikern frågade om jag såg vägskyltarna när jag körde bil såg jag rött och förklarade att min syn på längre håll var otroligt bra. Men värdena visar... försökte hon. - Dina mätinstrument är helt värdelösa, de klarar inte av min överlägsna syn, förklarade jag aningen hetsigt och berättade vad jag kan se när jag är ute i trafiken. Tjädertuppar i tallkronorna och vakande fiskar i älvarna längs vägen medan jag kör bilen i bra fart. Efter en stunds ordväxling gav hon upp och sa att jag fick prata vidare med chefen. Chefen, en mycket förstående kvinna, förklarade att människor har väldigt varierande synskärpa. Om 100 % är vad de flesta har som max har några mycket högre värden. Det kan handla om 150 % ja till och med 200 %. Om jag hade haft 200 % och nu låg på 100 % så var ju synen bra ändå. Hon monterade glas med mina värden i en testbåge och jag fick titta mot ett hus 200 meter bort. Till min förvåning såg jag ännu bättre med glas än utan så jag blev väldigt uppspelt och gick närmare fönstret. En bågtestande man såg förskräckt på mina provglasögon så jag fick förklara att jag inte skulle köpa dem. Det hela slutade med att jag  beställde nya glasögon för långa håll. Varför skall man nöja sig med 100% om man kan få 200 %?