Publicerad 2013-04-12 12:07 av LovisaCecilia

Jag gick vilse i mig själv. I en labyrint av ångest, oro och fruktan, hittade jag äntligen ut. Jag vet vem jag är.


Om att hitta tillbaka till sig själv

Och jag tror jag flyger fram på mitt lugn
Luft spränger mina lungblåsor
Jag kan andas igen

Här blommar jag i kapp med krokusarna
Och jag skiter i att vädret är skit
Jag kan andas

Jag hungrar efter liv
Ångesten har svältfött mig
Men efter årstider av noja och oro
Samtal och svikna förhoppningar
Kan jag förföra min spegelbild

Mitt hjärta pumpar blod
Ger liv i mina ådror
Hör dess dudunk

Jag målar hela världen
Ingen ska få missa att LovisaCecila har vaknat
Mitt tandställningsleende får inte vila
Jag vill aldrig vila igen
För lugnet i min kropp
gör mig stark

Det var ingen Gud
Inga tabletter
Inga samtal
Det är jag

Livs levande,
Tillbaka från de döda





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren LovisaCecilia med Poeter.se id #31642 innehar upphovsrätten