Jag har försökt
planera min bortgång,
som om jag

skulle leva ända
fram till dess
att jag tynar

bort eller så.
Antingen kan jag
sälja allt jag

har och ge
mig ut på
en kryssning och

när pengarna är
slut bosätta mig
där de gör

det, i Chile
eller något land
i som Afrika.

Eller så säljer
jag allt jag
äger och bosätter

mig på olika
vandrarhem, man får
ju bara bo

på ett sådant
i fem eller
sex dagar, sedan

måste man flytta.
Finns det då
två vandrarhem på

orten kunde jag
växla mellan dessa
två och bo

där fem dagar
i taget på vardera
ställe. Till det

ljuva slutet då
jag en dag
efter att ha

lagt mig om
kvällen inte längre
går att väcka,

så då missar
jag ännu en
underbart framdukad frukostbuffé.

Frukost kan man
ju få på
vandrarhem, men jag

vet inte hur
det är med
fika, lunch eller

middag. Anton och
Ulla har velat
påstås att Karlstad

har ungefär samma
sorts priser som
hotell, på vandrarhem

just där, men
kriminella element
är ju heta

litet överallt och
vill en själv
bli misshandlad till

döds för att
kunna spöka för
dem sedan i

deras drömmar och
de skall komma
att lida i

sina eländiga liv
fram till sin
egen död, så

får en väl
ge sig i
kast först med

just ett sådant
där gäng som
skjuter fram sin

dödsdag, utöver att
sticka ut sin
haka mot andra.