Jag träffade en vän. En vän jag inte sett på länge. Många år faktiskt. En vän jag trodde att jag kanske glidit ifrån, sådär litegrann successivt. Utan att någon av oss just märkt det. För vi hade ju inte setts på så länge.

Men så träffades vi som sagt. Och bara plockade upp tråden. Den låg kvar precis där vi lämnat den senast. Vi babblade en hel kväll. Kunde inte sluta. Ville inte sluta. Allt var som det alltid varit. Lättsamt. Kravlöst. Varmt. Vi berikade varandras liv, igen. Och så skildes vi åt med en enkel visshet.

Vi ses nästa gång.