Publicerad 2013-11-30 14:45 av Alvöga




Vaknar

Väcks av paniken,
kan inte andas.

Paralyserad i sängen,
skräckens kalla hand.

Har mig i sitt våld,
kan inte skaka av mig den.

Den har borrat sina klor djupt,
djupt ner i mitt skinn.

Såren blöder och blöder,
blodet forsar.

Min säng blir till en pool,
jag drunknar i mitt eget blod.

Saltkaret faller,
såren svider.

Spjuten kastas,
för att träffa mitt hjärta.

En våg av ljussken,
träffar mig och jag blir helad.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Alvöga med Poeter.se id #17568 innehar upphovsrätten