Efter vårt samtal förstår
jag innebörden av att vara
utesluten
din gråt och förtvivlan
rispar fåror i mitt
ärrade hjärta
du ville bara bli omsluten, inkluderad,
omtyckt, accepterad
jag sträckte mig aldrig tillräckligt långt
balansgången var omöjlig
omständigheterna blev mitt försvar
den tystnad vi tillsammans burit
ville inte längre vara tyst
de tysta orden flög nu omkring
nåbara
omöjliga att blunda för
du sa det som var sant
och sanningen har nu borrat hål
i mitt pansar
jag vacklar men står kvar
genomborrad står jag kvar
ur alla mina hål blåser en vind
av kärlek som får dig
att dra efter andan.