"Du är kön"
tänkte jag

trots 
vanligen 
sjuklig
rättframhet

teg jag
djupt in
i doftkoncentrat

där 
trånga
jeans

är som
trängst

där
kryddor
blandas

linjer
möts

rörelser
sammanfattas

i läpparnas
tilltal

bortom
hemliga
skogars
viskning

och där
innanför

där 
innanför

i förvirring
glömde jag

ta av dig
jeansen

ty
ditt leende
hade redan
rymt

över
hålor
och höjder

jag sökte

såg det
sekundglittra 

invid källans
gömsle

glida in
in

du vände
din hud
utochin

jag strök
din kind
utochin

sjöng
solstänk
utochin

"du är skön"

"du är kön"

Jag smakar
dig hel

"du är
hel och hållen
KÖN"