Publicerad 2006-03-16 23:09 av Bromus




Tiden, ironin och jag

För första gången på länge tar jag ett andetag.
En era av stress har passerat, gått.
Äntligen har jag.

Tid

Förr ägde tiden mig och tvingade mig till lydnad.
Jag var bortprioriterad av mig själv.
Först nu ser jag.

Ironin





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Bromus med Poeter.se id #7100 innehar upphovsrätten