Jag skakar
och
jag gråter
och
jag skriker
och
jag dör

Jag återuppstår
jag insåg väl 
att det inte går
att göra så.

Livet är inget man kan lämna 
bara sådär. 
Men tro mig när jag säger:
jag har försökt att avsluta sagan 
innan boken tagit slut
försökt
bara
försökt

Jag har legat i respirator
jag har skadat mig rejält
jag har försökt säga farväl

Under min soffa
ligger nog
tusentals farväl
nerklottrade på papper

Ångestladdade ord
Ångestladdade nätter
ligger gömda där

Som en skattgömma 
för den som jagar sorg
jag är inte en av dem, 
även om många kanske
trodde det ibland.

Jag hade en vision
om att det var enkelt att leva
Men ju mer jag levde
desto mer jag dog.

Och kroppen kämpade vidare när psyket inte orkade med
jag ville bara fly
jag ville bara 
bort. 

Men nu sitter jag ju här
jag andas med mina lungor, 
och kampen tar inte slut

Kampen om att lura döden som gnager på mitt inre
en sjukdom som förtär
jag måste slå det här.