Publicerad 2014-05-12 17:01 av Gunnar Asp

Hur allting blivit av det som inte blev, och sen skall man ju svälja också.


Broder Bergqvists Svanesång

 

Länk för den som vill lyssna

 

Hjärnan sig i töcken sänkt.

Är av ädelt vin beskänkt.

Månen vandrar lamt sitt lopp.

Utsträckt är min trötta kropp.

Aftonstjärnan på sin ban.

Bryr sig föga, ta mig fan.

 

 

Inga vänner, bröder få.

Blott bland de som supa så.

Finner jag mitt broderskap.

Helt var dag i fångenskap.

Full i gränden, full på stan.

Kvittar vilket, ta mig fan.

 

 

Varje dag den andra lik.

Fattig ja, men strupen rik.

Rik på det som snabbt förgår.

Rik på allt som ej består.      

Full om natten, sjuk på dan.

Sånt är livet, ta mig fan.

 

 

Bacchus syra mig förlett.

Jag har supit bort mitt vett.

En slatt i flaskan finns blott kvar.

För högre mål jag ämnad var.

Strävt som hästens tagelman.

Ja bittert blev det, ta mig fan.

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Gunnar Asp med Poeter.se id #47450 innehar upphovsrätten