Varje andetag,

varje blick,

varje beröring,

varje skratt,

varje känsla

tatuerade sakta och omsorgsfullt in ett hjärta i hennes hjärtmuskel

permanent märkt av djupet i hans själ,

Hans ogråtna tårar

det busiga leendet

en mjuk stämma,

vilt skenande tankar

och modet hos dem bägge

visade henne vägen till sårbarhetens innersta väsen. 

När klockan slog midnatt och ensamheten återvände,

smärtade hennes nya hjärta med en sorgsen ton.

I tystnaden bad hon om mirakel,

medan minnet fick henne att le

och hennes ovetande själ fylldes av längtan.