Publicerad 2006-04-01 22:43 av muffins

Du och jag... du gav mig jag gav dig.


Tankar

Jag har lämnat varadagen för en stund.
Jag behöver samla kännslorna innom mig.
Jag sätter mig på torget för att vila en sekund.
Och ängna alla tankar åt dig.
Du får mitt blod att pulsera snabbar i kroppen.
Din värme gör mig ful av liv.
Följ med mig upp på bergstoppen.
Vi kan nå högt med små försiktiga kliv.
Jag vet att jag int evarit mig lik.
Att vårt senaste möte inte var en dans.
Men jag tänker ofta på din musik.
Och hoppas på att få en ny chans.
En chans att göra allting bra.
Lära känna varandra på nytt.
Du är det finnaste en människa kan ha.
Utan dig hade den värsta oron aldrig flytt.
Du gav mig vingar att flyga med.
Du är min innreröst.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren muffins med Poeter.se id #5120 innehar upphovsrätten