I parken vi smög
där ingen såg oss
bland skuggorna

I djupet av dalen
går en vacker väg
Det är en måne
i min själ
Den brinner som en lykta
i mitt hjärta

Du är inte ensam
när du är hos mig
jag skänker dig nåt sällsynt
jag ger dig min natt, min dag
Du kysser min värld
som ingen förut

Ett paradis utan dörr
utan lås, utan gräns
Jag ville gå
från denna overklighet

I nästa ögonblick
stannade du hos mig