Ett minne återstår

nattdimma
över älven

våra fotavtryck
i den sandleriga
röda älvsjorden
lämnar oss med stora steg

den uppdragna båten rister
i fuktdiset och längtar
till varma källor
fastlåst och stympad utan sina armar
kommer den ingenstans

jag ställer in årorna i det ruckliga
masonitskjulet
tjärdoften följer mina minnens
spår

och som alltid

faller den blodröda solen ned i den slingriga
älvens dånande strömmar.