Från jordens innersta kön
föds min styrka!

Min kraft att älska dig!

Solnedgången vilar sin tystnad
vid dina bröst

och du räcker mig din hand
för att älska min smärta..

Dimman tynger mig,

Jag faller på knä för dina höfter
och begraver min evighet i ditt hjärta,

i din nöd, din lust.