Inne i farstun som doftar ved, i skenet från en dator är de berusade och har en alkoholbutik, Peter och Petra, ser kvällens förlopp under två timmar och är så nära och dansar tätt intill hennes andedräkt, tätt, tätt. Bjuder middag efter solnedgång, det är sent på fredagen vid det viktigaste årsskiftet. Och tidningen kommer och de måste gå och knyta sig, förmodligen för att sova.

Gamberg och Kornebäck i de där lägenheterna intill, de frågade vart jag ville komma. Jag tyckte det var djävligt förmätet, över gränsen, jag hade bott här precis som de, nere i trapphuset.

Han är filmad, han är fotad.

Han är värdshusväggarna.

Han är riven ost i det rivna huset. Mikrofonen vild har ett nyfött barn, ville inte vara sämre.

En viss bar vit mask, en viss hade flertal peruker och utstyrslar och lyssnade på ett enda skrammel. Ett misstroget sätt att lyssna på musik med ett kritiskt öra. Jag sparade den tidningen – lovade mig att jag aldrig skulle läsa det där som fanns inne i mitt klädskåp.

Det hörde till att de fick till skänks en mugg kaffe. Och han rörde om med pekfingret, åt friskt från en tallrik, luktade mest mullbär och menthol, pratade på dialekt. Cafeet blev epicentrum och kände... detta missnöje. Hon lockade dem tillbaka med sin katt. Som man kunde drömma om framtiden.

Han tänder ett ljus för dig ikväll, hoppas alla samtycker.

Lyssna på programmet ikväll från ditt röda badrum. För det kommer en liten surprise för dig. Så vänder sig Grindas Cornelis mot mig och säger "Jag tror inte att han är i din dröm, jag tror inte att han har ångrat sig en enda sekund". Platser i en privatpersons parlament avfolkas.

Det ska man inte ta för allvarligt.

Menade han en stalker? Jag vet att en stalker, som det kallades då, tar sig in på cafeet efter att ha varit i tidningens tjocka begravningsdimma. Dimma för att den lägger ner. Dimman som tar mer och mer av dig medan folk nästan neg.

Jag blev sittande vid ett cafébord.

Tom blick och tänkte på dig hela tiden.

De hade delat en flaska och de har älskat, det mojnade i hans huvud och han sopade till henne med all kraft. Sedan stryker du mjukt som för att förlåta, och han är förlåten, de käkade kött som var salt och mört, och de drack.