Kistan är en gyllene, slingrande bur för myriader av själlösa liv
som har att bryta ned min föda som yrke och tidsfördriv
Men idag strejkar bataljonerna,
samt vägrar kompostera kakorna och makaronerna.

Kistan är trist och trist är kistan.
Något skit har fastnat i trumpeten,
skit som är bakteriell och djävligt enveten.

Vad är själen utan kistan med myriader av arméer av bakterier
nu när de sista helt sonika har tagit ferier?