Publicerad 2015-02-04 21:06 av Ebba D




du och jag klockan nolltretjugotvå

ett berg
du och jag klockan nolltretjugotvå
himlen ändrar färg
från nattsvart till ljusaste blå

borde du inte nu säga de ord
som vi alla längtar efter att få höra,
borde du inte nu luta dig,
ännu närmre mig
och viska i mitt öra

men du håller mig hårt i handen istället
som om du vore rädd att jag skulle gå

























Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Ebba D med Poeter.se id #48830 innehar upphovsrätten