Och så kommer det en dag
när man inte längre räcker till
åt den man älskar
att man blivit ensam kvar

det är galaxer emellan oss nu
och vår kärlekshistoria
liknar mer en spökstad som jag inte kan lämna
väntar tålmodigt kvar

mitt liv står på paus
Jag lever i ett vakuum utan slut
där minnena av dig plågar mig på repeat
minns varje millimeter av dig

kanske kommer du tillbaka
och står utanför min dörr
hur du med ditt tafatta leende kallar mig för älskling

att du är hemma nu