Publicerad 2015-06-26 11:04 av Nafisa




Till en vän

Dina ord jag minns 
lika tydligt som din blick
tårarna flödade

läpparna darrade av sorg

Du gav din själ till mörkret
och dagarna vägrade ge dig ro
dina drömmar sprack
och händerna stod uppe i skyn


i mina ögon fick du frågor

som du vägrade att ge svar
skulle du någonsin berätta?
orden ekade tomt i min själ

I din blick såg jag ändå svaret
hjärtat hamrade sig mot mitt bröst
jag var aldrig redo
inte ens när du försvann 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Nafisa med Poeter.se id #48207 innehar upphovsrätten