ingenting annat är jag än rädd. skräckslagen,
ingenting annat är jag än trött.


ingen gud når mitt sovrum om natten, ingen fader
som kan lugna och ingen som kan säga
att imorgon, blir ingenting som igår.

ingenting annat är jag än jagad av lejon. strupe
mot tand, och solen vägrar ännu

att obarmhärtigt gå upp över mitt sovrum.


trosor kring mager höft, hår över axel
och ett tränat leende i en prickig spegel.
ögonfrans, lång,

sveper över ett dödsdömt kök och jag ropar på gud.
att komma, att somna, att säga att imorgon

, blir ingenting som igår.

och jag vet att han hör,
att krig inte upptar hela hans tanke och att han vill pröva
min styrka och mitt mod.
nakna fötter över matta i plast

och jag vill

att imorgon inte blir som igår.