månen hänger där och skrattar
påminner om nån slags oändlighet
jag
springer stafett mellan projektanställningar
yinyoga och kbt
prickar av allt enligt avtal

månen hänger där
som om nån skulle bry sig
vi är fullt upptagna av
att fylla i våra konturer

jag blir alltid tillsagd att djupandas
eller känna smaken av ett russin

det finns ju tydligen inget slut
och om det skulle finnas en vägg
vad finns bakom den

konstigt ändå
att det som upptar min tid
är hur jag blir sedd

när universum skriker ut sin evighet