Hon forslar undan sin hysteri

som var så skrattretande verklig

att inte någon kunde ta den på allvar

allra minst hon själv.

Stress och tristess står henne bi

när hon svamlar i mörkret,

när hon mumlar i blindo,

och uppvaktas av fyra vita väggar

som vill tackla hennes tankar tama.

Och på britsen –

den rödbruna med vita fläckar –

ligger skuggan

av en förvägrad ungdomstid

fjättrad som en sol vid skymning.