Publicerad 2015-11-20 18:49 av Mia Bergenheim




Själens röda tundra




kura, ligga tättintill,

som visdomslandets vidd;

själens röda tundra

 

sköljas över vasst,

hårt, fult, skrämmande:

Lustas åtrås, sprängas,

 

leva blommors prunkan, doft;

sjunga havens dova

kärleksmelodier

 

måla hällars mjuka;

morgonvaknads droppar,

tunga, söta, starka

 

Våga hösten storma,

mana: Löven fria, vilda,

bjuda upp

 

till frihetsdans! Virvla nu:

flyg och dyk; min älskling!

Bortom

 

randen mellan blågrön

kyla; iskristallers smärta,

stelnad vålnadsvakt




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Mia Bergenheim med Poeter.se id #49063 innehar upphovsrätten