Han var en vandrare

nu tog han stegen i
en vilande skog

Barrskogens doft
en passage

I utkanten
sköljde tjärnens kalla vatten
hans kropp

Korparnas flykt på en
orolig himmel

Vandringstimmarna
långa

Han sparade sina minnen

Krigstider ropade på vapen

Skymningen en trygghet
ögon som blundar

I sömnens vagga gick han in
där tog marken slut

Rymdens spegel tog vid

Skog mötte hav
mötte tid som stod
stilla

Allt blev stilla
i vandringens spår