Mellan vattenkastanjernas mellanrum finns rumtid

Händelsen 

Dåtid
Nutid
Kort tid

Blöta vita skal från snäckor bildar hög
Pärlor rullar samman 
Skapar historia i ett smycke
Andningsfrihet kan(ske) begränsat

Blöd dina gråa moln bort från dagens mittparti
Sök mina trötta musklers empati
Blås liv i livets andning_sanning_(?)_
Sakta lämnar sista lövet kajens solkärna

Minnen
minns du?
Rödrörd marmelad av smultronsommar
Galet, gott, skratt...!!!

Minns du?
Åren Våren
Nakna tankar
Bakom Livet

En upplevelse mellan din tid och mitt rum

Konstant 
Återskapande
Flödande
Ny nyfikenhet

Mellan dina vokaler och konsonanter ser jag symboler. Några andra än de du ristat in. För Dina krumelurer är tråkiga, korta och opersonifierade. Var inte ledsen kära du, jag har gett dem liv. Dina ord har fått en ny mening medans dina meningar har fått nya ord – varsågod! 

Självklart betyder:
"Hej, hej!" --> Egentligen --> "Såg dig med - du är vacker!"
Och...
"Kul att höra!" --> "Du gör mig glad, skulle vilja krama om dig - hårt!"
Donat worry be happy – vilken tur att jag förstår dig! (Puh..)

Du kan dock vara en rolig prick. När du rekommenderar lagar om emotioner, men länkar till beskrivningar av sexuella passioner. Trist, tråkigt, bråkigt – inuti – för det hände bara en endaste liten gång. Snål är du också. En gång!?! Varför ska jag få spader av att leka charader genom tolkandet av dina rader? Dina grader är betydligt högre än mina! Du är inte militär men du är lärd. Jag är lärjunge och du är den förbjudna ... "Professor tråkig – endast en gång rolig". Ytterligare en titel – varsågod!

Det värsta
Smärtsammaste
Mest frustrerande
Är det förbjudna i det felande 

Du får inte vilja ha mig
Även om du vill
Inte ens om du skulle ha viljan att vilja det
Det är fel. Det är förbjudet.

Fel, förbjudet – Orätt helt enkelt
Önskar jag hade rätt att blåsa liv i "Åh-rätt"

I en annan rumtid än din
Har jag landat på en stjärna och försovit mig
Tröttnat och börjat om
Vaknat

I varje dimension har jag saknat (saknar)
Kan inte fly
Skifta vikt och form
Byta rum eller tid

Tankarna kommer alltid ifatt mig och i dem spökar din vetenskapliga sannolikhet ut
Passionerat
Överkomligt
Förvirrande

I det gröna rummet 
Bakom de blåa väggarna
På det röda golvet
Sover du blottad på min vita duk

Sakta suckar jag av lättnad till musiken
Illusionen av dig tonas sakta ner
Du finns
Bakom lager av människa

I det sjunde rummet
I min fantasi 
Seglar vi på varsin stjärna
Mellan januari och februari kolliderar vi

Det förbjuda formar då en laglig, varm förening av känslor 
Ät mig innan stormen slukar mina lustiga lustar
Håll mig länge och nära
Tills jag blir trygg i vår laglösa rymd