Glitter
det glittrar alldeles för starkt
för en dagdrömmare
blir bländad, distraherad, uppslukad
(uppäten)
ser silver och små små
partiklar av ljus som
pulvriserat glas mellan fingrarna
som sätter sig
känner hur det sticker svagt
i handflatan,
där det är som mjukast
händerna glittrar inte
men de sväljer allt de får
i hudveck sitter partiklar
fastkilade utom räckhåll
blir en detalj i samma gamla
mänsklighet
när den rullar på
ett födelsemärke från gårdagen
pillar förstrött tills huden
öppnar sig
men sluter sig envist om
varje glitterkorn
blir ett med det lilla stickandet,
slutar känna efter
ser inte ljuset falla genom
dammig luft och
studsa på blanka ytor
glömmer att bländas eller
andas
ser små små gnistrande korn
dansa i ögonvrån
omsluts av mörker
glömmer att öppna ögonen,
går kisande stapplande framåt
...
slukas
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Människa med Poeter.se id #9267 innehar upphovsrätten