du sitter med slutna ögon
så långt ifrån mig som möjligt
trevar efter chokladen jag köpt
du känner inte igen mig längre
ändå har jag en känsla av att du vill straffa mig,
straffa mig för att jag fortfarande är ung,
för att jag lämnar dig i din tröstlösa, enformiga väntan på döden
jag som är uppvuxen med din avund, din kritik
känner hur den fortfarande drabbar mig
som ett slag mitt i min sårbara själ