jag hörde mig själv


sucka,


utan synbar anledning.



men,


var det verkligen jag


eller



var det kanske mitt


ALTER EGO


pettifert skamligt


skyggt för verkligheten?





ändå


skulle det gott


kunna vara jag,


för...trots årens övercurling


via självömkans stenar


hade tagelskjortor


aldrig kunna ge mig behag.



...vidare och boende i Sverige


var ju sk självkritik numera


hardly comme-il-faut


inte heller


hade jag haft förmånen


varit inbjuden till


KERSTIN THORVALLS


systerskap på den tiden,


så, vad visste jag egentligen


om - LIVET?



man säger ju


att alla skall med på tåget,


men tåget har ju bara


99 vagnar,



så jag får väl


skaffa mig en DRESSIN,


ifall jag verkligen vill


till Shang-Ri-La.





~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~


(Så utgöt han sin själ,


efter en uppenbarligen


våt afton,


min Studentkamrat sen förr


- terapeuten;



och jag tänkte


"hur går såna ekvationer


tillhopa - ihop?")