Min mormor var född på 1800-talet
i en helt annan tid
ja, nästan som i ett annat land.

Hon var en av många systrar,
bondesläkt, starka kvinnor,
tusen konsters mästarinnor.

Hon styrde den stora gården,
med kor och drängar och pigor,
fyra barn och en hjärtsjuk man.

Det var sådd och skörd
hunger och nöd, liv och död
när kriget kom dog hennes man.

Du skulle se de dukar hon virkade,
det tunna garnet, som en spindeltråd,
skira skapelser i hennes hand.

Jag tänker på mormor ibland.

Hon var pimpinett, en hatt med rosett
och en boa av räv runt sin hals,
och skorna var fina och dyra,
hon blev 94.

... och så kunde hon dansa vals,
det kan jag inte alls!