Du vet hur mycket jag älskar dig. Jag känner inte igen dig nämligen, det syns inte på kläderna men här, sade hon och pekade på sina ganska vackra ögon. Vind. Vart tog allt vägen? Vi försöker att träffa varandra men misslyckas, ditt hår är grått och misslyckat, och mitt är fatalt gult.

Ansikte vitt. Ingen sol lysande på. En tjej skymtar förbi på Karlsbron. Och pilarna pekar mot det torget. Och jag frågar, vad menar du egentligen? Jag vänder mig om och möter helt andra personligheter och då är förtrollningen bruten -  kvällskurserna överflödiga, men nu kan jag tycka att det var fullständigt i sin ordning. Vissa saker i mitt liv kunde beskrivas som kvalmiga, mitt liv hade börjat stå stilla i lukten av rökelse och cigarr-rök.

Det var så svårt att se verkligheten när man inte hade ett fönster att använda, och vad gör det dig för skillnad? Gardinen var någorlunda korpulent, bittra champagnen väl vald och katten vilse någonstans där ute. Det är en konflikt att försöka vara till lags och fira jular, våra träffar, som är osynliga.

Jag såg också att hon var sårad och ville tillbaka till en kommersiell julgata som var öppnad, och det var som våran kärlek, den bara måste hållas hemlig.

Kärleksbreven var ett täcknamn därför att hjärtat slits ur bröstet. Vet inte hur jag hade klarat det utan dig Kajsa. Men jag lämnar fullmånens svek tomt. Jättetjockt ute som levde i den snarlika verkligheten med en tunga som smakar svart lakrits i tepåsar. Jag var barnarov, men det gjorde mig snarast upphetsad, inte så berörd.

Jag är försiktigast av alla. Måste vara isolerad i fortsättningen, då det är så att jag är övertygad om att ingen begriper vem som kom på sitt besök, och på det viset blev jag uppfostrad med en sträng känsla av kärlek, och där de fyra väggarna inhyser en svår person som är väldigt ledsen över allt han har förlorat. Faktum är att det var många saker. De kunde vara ute och gå på stranden och det tyckte de om. Hunden i sanden rullade sig i höstlöven, den rullade sig i all snö som föll på klipporna. Och ute vid kvalmig badplats. Jag förstod varför den trivdes. Jag masserade henne och den under färden i svarttaxin till vosk kremelak.

Köpte så snabbt som jag kunde te, blandar det då med grädde, det ser då ut som mjölk men varför måste vi leva åtskilda, när det bara var vi två, och barnen?

Det här är det första fria valet. Red Bull-burkarna som klistrade i min hand... Risi-Fruttin i fack rinner ur kylskåpet som gröt ur sin förpackning. Försöker att riskera allting, och det var mycket kvar och det var bra, och hon som en gammal tvättstuga och ett ting och en planta i ett växthus.

Du förstår, det var möten och människor från två olika håll, där alla skulle knulla med alla men jag är alldeles för blyg och känslig för det. Mörkhåriga kvinnan där i sängen till exempel.

Nätstrumpor... öppet tält för drogdaggens svinerier... Mälarblicks utomhuscafé utslussade i livet efter att ha knullat.

Så skumraskpersoner i de stolta kurserna upphör med sin verksamhet, men de känner sig så pass desperata, så stinn i ögonen att jag har svårt att känna igen dig som jag för många år sedan kände. Så hon om någon vet om vad jag har lyssnat på. Vår vän har tillintetgjorts. Och hon verkar hålla sig desperat kvar på sjukhuset, och gå på sina smala kryckor. Skyla sin kropp för förtvivlan, favoritkylan.

Tortyren var en bonus, så sade en elak kvinna. Drog är mycket dagg. Pragborna är i kontrovers. De har oroliga röntgenblickar. Lejno uppvisar geniala drag. Hårfager. Jag hamnar på en satirsida. Jag är rädd för andarna. På en balkong. Av den storvulne mannens planer blev detta, den slipsklädde medlemmens toppmoderna cell. Flaskorna av vodka.