Första texten efter fyrtio tagg'
första tesen utan harm och agg,
ett slags han-är-gammal-nu-dokument
eller testamente.
Som vanligt, mitt i prick och al dente.

Första visan efter sista sången
ingen minns början eller senaste gången,
den bara fanns där känslan
och självtillräckligheten.
Man kan jiddra men sitter ändå i smeten.

Första hälften av åren avklarade
jag kanske har typ lika många sparade,
ett slags konto-hos-Gud-utan insyn
eller saldobesked.
Det är bara att räkna ned.