färdas i cirklar
i kraft av månens ljus
en väg genom natten

höstlöven glimmar
som mörka kristaller
varje steg ett äventyr
eller ett spår tillbaka

det brinner på månen inatt
ljuset pulserar över ängarna
någonstans mellan försöken
att fånga dagarna
och det som syns i backspegeln
går livet fram

ibland tycks vi falla
genom tomhet
men också tomheten
är fylld av någonting

tiden livet
allting rör sig
som månen i sin bana
kanske är vi fångar här

tids nog ska vi bli fria
hitta en annan väg

jag önskar att allting
kunde stanna upp
bara en tusendels sekund
jag tror det är allt som behövs
för att veta
att vi varit här

att vi rörde marken
även om dagarna gick oss förbi

genom evighetens fönster
blickar jag ut
jag skriver några rader
om hur dagarna flyr

långt därborta ser jag ljuset
som strömmar in

det är en ny morgon som gryr



P.G 20161011