Ute fanns bruset från de eviga vågorna. Vi flanerade tätt intill. Det skavde under ögonlocken och fötterna kändes som uppjästa brödlimpor men restaurangerna låg tätt och lockade med frestande menyer och specialerbjudanden. Vi valde på måfå och beställde gambas och vin. Sambons ögon log inte förföriskt, de log faktiskt inte alls. De såg mest ut att sova och jag kom på mig med att filosofera om franska sängkammarögon, vad de halvslutna ögonlocken egentligen betydde.