Publicerad 2016-12-21 16:06 av Jeanne-Marie

En bekant förlorade för ett antal år sedan sin man i cancer. Jag skrev denna dikt till henne. Hon som förlorat sitt livs kärlek.


Det finns ingen död

Det finns ingen död, bara tillfällig väntan
Oändlig känns tiden vi varit isär
Du finns i min närhet, men ändå så fjärran
Oändlig är längtan, du är mig så kär
Så är mina minnen en doft av lavendel
som håller det svunna så levande ljust
Ett foto som bleknar, ett barn som dig liknar
som är av en del av dig.
Men livet finns här och livet finns nu
och utan dig så blir det ju
till glädje blir minnet av stunder vi haft
I mörkaste stunden så ger det mig kraft
Jag själv måste gå, för oss tiden har stannat
Det kommer en ny dag, det kommer en annan
men dagen den kommer när då blir till nu





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Jeanne-Marie med Poeter.se id #87435 innehar upphovsrätten