Publicerad 2017-01-08 21:42 av Anemona Rex




Varje gång jag dödar hoppet blir jag fri

Januari, månad utan lyster
men med tyngd och allvar
Det finns en trygghet i det
Dieselgrå dagar
och svarta nätter
Göteborgs gator var aldrig
så värdiga som nu

Träden är dystra skulpturer
i brunt och svart
Stillastående stillestånd
En trötthet, en vila
Tyngden vi saknade
Den grå sörjan slickar
våra fötter och dimman
liksom äter sig in

Jag ville att du kom
som en befriare
Jag ville att du kom
för mig
Jag vet att det var
mycket begärt

Min längtan var vacker
och innerlig men
det är ju ändå så att
varje gång jag dödar hoppet
blir jag fri





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Anemona Rex med Poeter.se id #47025 innehar upphovsrätten