Skatliv
Den första vårfågeln sjunger redan
Talgoxen är ju knappast störst,
men han är i alla fall först !
Skatornas bobygge kommer sedan
Attribut och känslor, som man sa,
att bara mänskor kunde ha,
visar en forskare att korpar har
Det tycker jag är bra
Snart bygger skatorna på sitt bo
De älskar mycket kiv,
och för ett jävla liv !
Då får katten ingen lugn och ro
Skator är ju retstickor, som gapskrattar åt allt
Men att jag härmar dem, tycker de inte är ballt
Korvkioskens kajor har präglat sina ungar på mig
De äter ur handen på mig, kanske även på dig?
Det här är en sak som ni bara måste ta och haja:
Fyllkajor är inte fyllona, utan deras tama kaja !
Om jag vore en skata för ett litet tag
skulle jag slippa prata var eviga dag
Mot varje mänsklig fåntratt
skulle jag rikta mitt hånskratt
Även en ful gammal kråka,
skulle vara kul att tråka
Men björktrastar med sitt jävla gnat,
de skulle få känna på mitt hat !
Ett träd var fullt av skator,
nära Nora torg
Det var en stor tjattrande kör
På vägen låg en död kamrat
De skrek ut sin sorg !
Som arabiska kvinnor gör
Senare försvarade de den döde,
mot två kråkor, med näbbar och klor
De visade omsorg inför döden
Och att deras sorg var mycket stor !
Lina är en Ara som gungar,
pratar goja och matar mig
Det kunde dröja år mellan,
roliga möten med denna tjej
Hon hade ett enformigt liv
Locka kunder var hennes grej
När jag dök upp, spratt hon till liv
Det kunde bli ett himla kiv
Hon har flyttat, då det kom en lag,
som sa att buren var för liten
När jag hittar Lina kommer jag,
bli matad, lycklig och biten !
Fåglar känner sorg och sympati
Även glädje, kärlek,
och medlidande, ja empati
Visar vi varandra fåglars sympati
Vad fin världen då skulle kunna bli !
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren peter schenling med Poeter.se id #23246 innehar upphovsrätten